”Ger dig livskraft” stod det på en duschkräm som jag vred och vände på i affären häromdagen. Livskraft? Av en tvål? Nåja, ingen människa tror väl numera på det som står på krämburkar och schampoflaskor. Snarare utgår vi ifrån att  kosmetikaföretagens formuleringar är påhitt, vi förväntar oss överdrifter, förvanskningar och omöjliga påståenden.

Det här fick mig att fundera på det som vi inom public service håller på med och på vårt kontrakt med er lyssnare. Det som Ekot rapporterar om från världens alla hörn ska ni kunna lita på. Det ska vara sant och relevant. Ingen rapport från Pakistan kommer att påstå sig radera dina ålderstecken. Inget reportage från den amerikanska valrörelsen kommer att utlova någon annan effekt - varken föryngrande eller mjäll-hämmande - än att du får möjlighet att bilda dig en egen uppfattning.

För att uppfylla det löftet måste vi förmedla korrekt och opartisk information. Om vi lyckas riktigt bra kan vi ge dig en inblick i folks vardag i länder långt bort, var du än råkar befinna dig. Tack vare radioapparater, internet och mobiltelefoner kan du idag lyssna när du vill och nästan var som helst.

Teknikens framsteg ger nya, hisnande möjligheter, dock lär det dröja innan du får pålitlig information på schampoflaskan eller tills Sveriges Radio kan råda bot på mjäll.

Caroline Salzinger, utrikesreporter Ekot