1923 beslutade riksdagen att sändarnätet skulle byggas upp och drivas i statens regi medan programproduktion skulle produceras av ett särskilt bolag. Pressen, radioindustrin och Tidningarnas Telegrambyrå bildade då AB Radiotjänst som fick sändningstillståndet. AB Radiotjänst startar sina sändningar den 1 januari 1925 och sänder i en kanal, några timmar varje kväll. 1957 bildas Sveriges Radiokoncernen där Sveriges Television ingår. Dessa tar över sändningstillstånd för tv och radio och AB Radiotjänst "går i graven".

Radio

Redan under 1910- och 1920-talet kunde man i Sverige lyssna på svensk och utländsk radio. Privata klubbar som experimenterade med sändning av radio fick också ersättning av licensmedlen. 1943 infördes en extra licens för radio som monterats i fordon som bil, båt eller flygplan – kontroll av licens gjordes av polis i samband med trafikkontroller.

Tv

I mitten av 50-talet gjorde teven sitt intåg i de svenska hemmen, särskilt i samband med fotbolls-VM i Stockholm 1958. Tv-licens infördes 1956 och kostade då 25 kronor. I början av 70-talet infördes färgtillägg för de som hade en färg-tv-apparat. Ända fram till slutet av 70-talet fanns både tv- och radiolicens. De som bara hade radio betalade endast en radiolicens. De som hade både tv och radio behövde bara betala tv-licens. År 1978 slopades den särskilda ljudradioavgiften och 1990 togs färgtillägget bort. Sedan dess har det bara funnits en slags tv-avgift, för innehav av tv-mottagare.

I slutet av 80-talet tog Radiotjänst i Kiruna AB över administrationen och faktureringen av tv-avgiften från dåvarande Televerket. Den 1 januari 2010 bytte avgiften namn till radio- och tv-avgift för att tydliggöra att pengarna går både till Sveriges Radio, SVT och UR.

Ungdomar ser på tv, år 1965. Foto: Bertil S-son Åberg/SVT Bild