Vi använder cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt. Läs mer om hur vi använder cookies.

Lagar och regler

Det finns ett antal lagar och bestämmelser som på olika sätt styr och stödjer Radiotjänst verksamhet.

Lag (1989:41) om finansiering av radio och tv i allmänhetens tjänst

Lagen som reglerar radio- och tv-avgiften heter Lag (1989:41) om finansiering av radio och tv i allmänhetens tjänst. I lagen står det bland annat vem som ska betala, vad en tv-mottagare är, hur stor avgiften är och vad som gäller när Radiotjänst ska ha avgiftskontroll. Det första förarbetet gjordes 1988 och lag (1989:41) om finansiering av radio och tv i allmänhetens tjänst är ursprungligen från 1989. Vissa delar är kvar sedan dess, andra har ändrats och en del har tagits bort.

Den 1 januari 2010 gjordes den senaste ändringen. Då bytte tv-avgiften namn till radio- och tv-avgiften för att göra det tydligare att pengarna även går till Sveriges Radio. Reglerna för företag ändrades också. Nu betalar företag och organisationer bara en radio- och tv-avgift oavsett hur många tv-mottagare de har.

I lagen står det också att den som har en tv-mottagare ska betala radio- och tv-avgift, att avgiften gäller för hela hushållet och att tv-handlare måste rapportera till Radiotjänst vem som köpt eller hyr tv-mottagare.

Förvaltningslagen

Radiotjänst i Kiruna AB är inte en myndighet men vi har anförtrotts offentliga förvaltningsuppgifter det vill säga myndighetsutövning. Av denna anledning är det viktigt att vi lyder under Förvaltningslagen. Förvaltningslagen reglerar bland annat serviceskyldighet, jäv, parters rätt att få ta del av uppgifter, motivering och underrättelse av beslut samt förfarandenet vid överklagande. Reglerna syftar till att garantera rättssäkerheten inom förvaltningen och till att underlätta för den enskilde att ha med myndigheterna att göra. Förvaltningslagen gäller för Radiotjänst i den delen som avser vår handläggning av ärenden om radio- och tv-avgift. Förvaltningslagen gäller inte för bolagets egen organisation.

Förvaltningslag (1986:223)

Offentlighet och sekretess

Offentlighetsprincipen är en garanti för öppenhet och är därför en viktig hörnsten i vår demokrati. Den möjliggör en fri samhällsdebatt om myndigheternas styrkor och brister genom att tillåta en allmän insyn och kontroll av deras verksamhet. Yttrandefriheten och rätten att ta del av allmänna handlingar är inte helt oinskränkt. I lagen om offentlighet och sekretess framgår det i vilken mån det finns förbud att röja uppgifter.

Allmän handling

Offentlighetsprincipen omfattar alla allmänna handlingar och har mycket stor betydelse för myndigheternas kontakter med varandra och deras sätt att förhålla sig till medborgarna. I tryckfrihetsförordningen finns bestämmelser om vilka slags handlingar som ska anses som allmänna och hur sådana handlingar ska göras tillgängliga för den som vill ta del av dem. En allmän handling är vanligtvis en handling som förvaras hos en myndighet och anses som inkommen dit eller upprättad där. Enligt tryckfrihetsförordningen har alla rätt att ta del av allmänna handlingar. Alla svenska medborgare omfattas, och i de flesta fall även de som inte är svenska medborgare.
Rätt att ta del av handlingar hos myndighet gäller även för handlingar hos Radiotjänst gällande radio-och tv-avgiftsärenden.

Det finns inga krav på hur en begäran om handlingar eller uppgifter ska utformas eller hur och var den ska lämnas till en myndighet. En begäran kan göras muntligt eller skriftligt.

För att skydda vissa viktiga intressen finns det begränsningar i rätten att ta del av allmänna handlingar. Bestämmelser om förbud mot att i vissa fall lämna ut en allmän handling finns i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). När det gäller Radiotjänsts ärendehandläggning regleras sekretessen i kap. 29. 4 § offentlighets- och sekretesslagen.

Vi måste skyndsamt pröva om en handling kan lämnas ut. Det handlar om att ta ställning till om det är fråga om en allmän handling och att göra en sekretessprövning.
Den som begär att ta del av en allmän handling hos oss har rätt att vara anonym, men det finns undantag. Vi får fråga personen om hens identitet eller syfte med begäran om det behövs för att vi ska kunna pröva om det finns hinder mot att lämna ut handlingen. Om någon i en viss situation inte vill uppge vem hen är eller vad som är syftet med begäran kan det leda till att handlingen eller uppgifterna inte lämnas ut.

Om en handling är offentlig är huvudregeln att den genast eller så snart som möjligt utan avgift tillhandahållas i våra lokaler. Där har den som begärt handlingen rätt att läsa eller skriva av den. Många gånger går det inte ta del av handlingen på detta sätt. Om du vill ha kopior av en eller flera handlingar så tar vi ut en avgift för kopiorna.

Om vi kommer fram till att en begärd handling eller uppgift inte kan lämnas ut eller att den ska lämnas ut med ett så kallat sekretessförbehåll ska den som begär handlingen informeras om att vi kan besluta om avslag på begäran.

Radiotjänst kan besluta om avslag om:

  • handlingen inte finns
  • handlingen inte är allmän
  • uppgifterna är sekretessbelagda

Avslagsbeslutet ska innehålla en motivering och information om hur beslutet kan överklagas. Det finns även möjligheter för oss att rätta eller ändra ett beslut.
Överklagandet ska göras skriftligt till Kammarrätten i Sundsvall. Det ska ställas till Kammarrätten men skickas till Radiotjänst inom tre veckor från den dag personen fick ta del av beslutet.

Offentlighets- och sekretesslag (2009:400)

Justitieombudsmannen

Justitieombudsmannen utövar tillsyn över Radiotjänst i den delen som avser vår myndighetsutövande verksamhet.

Dataskyddsförordningen

Du kan läsa mer om hur vi behandlar dina personuppgifter i vår intergritetspolicy.